Sjösättning!

Så var det då äntligen dags att för första gången (i min ägo i alla fall) att sätta båten i sjön!
Efter lite fuderande bestänmde jag mig att göra en prov-sjösättning i Rimforsa istället för i Linköping. Tänkte att det skulle vara lite lugnare en vacker lördag i Rimforsa än i Liköping... men rampen i Rimforsa är väldigt långgrund de först metrarna och då jag inte hade någon traktor till förfogande använde jag min egentillverkade dragförlängare, fungerade faktiskt alldeles utmärkt. jag kom ut precic så långt jag mehövde för att båten skulle få vatten under skrovet tillräckligt för att lyfta från kärran, bilens bakhjul var då precis i vattenbrynet.



Försiktigt tittade jag in i skrovet för att se om det porlade, eller forsade in vatten..... det visade sig att det inte var så farligt med läckaget, lite kom det in längs kölen och ett hål hittade jag i ett bord efetr en nit som inte längre var kvar. Men inga stora läckage som skulle hindra vidare tester.



Motorn ville däremot inte riktigt vara med idag, eller rättare sagt startmotorn, den ville inte slå till som den skulle, solenoiden klickade inte ens, efter lite knackande på den kom den till slut igång, när väl startmotorn drog runt som den skulle tog det inte många varv för motorn att tända. Det går väl inte att undvika ett fånigt flin som på bilden när motorn nu står och puttrar på tomgång vid bryggan.

Då nu motorn nu gick, skrovet flyter, ja då måste man väl testa styrning och drivning? sagt och gjort, vi tog en liten sväng runt viken i sakta mak..... allt verkade ju funka bra så det var vl bara att gasa på lite då?

Har väl inte dragit på fullt ännu, men det verkar lovande, planar upp mjukt och fint även med fyra personer i båten.

Tyvärr kan Alva inte ligga i då jag inte har kapell mm klart, behöver även göra lite mindre justeringar av grejor som jag upptäckte på denna korta provtur, så jag tar hem henne igen och jobbar vidare med detta.
Men minnet av denna första sjösättningen kommer nog finnas kvar tills Alz Heimer kommer och hälsar på!

Tack Weine, Ulla, Samuel och Annie för all hjälp med sjösättning, fika, foto och allmänt moraliskt stöd.

Kölstål

Efter mycket slit är nu bandjärnet till kölen på plats. Det rostfria stålet jag fick tag i (50*5 mm) var för brett så jag blev tvungen att kapa det längs hela längden.... fyra meter....
Detta är nog inget jag rekomenderar någon att göra. Förutom det uppenbara att det går åt ett antal kapklingor till vinkelslipen, så böjde sig stålet längs alla fyra metrarna, jag försökte på alla vis att hålla värmen nere genom att kapa en liten bit i taget, hoppa fram en bit och kapa vidare, vänta en stund mellan kapningarna, skruvade även fast stålet i en bräda under kapningen för att det skulle hålla sig rakt.....
Men, när jag lossade det från brädan, vred det sig i sidled, och inte så lite heller, från ena änden till den andra var det säkert en meter!
För att böja tillbaka det tillbaka det till rätt form tog jag en klyka i vårt största fruktträd till hjälp, det är ju inte helt lätt att böja ett fyra meter långt, 35mm brett rostfritt stål, på fel håll så att säga, det vill ju hellre böja sig på sitt smala om ni förstår vad jag menar...
Efter en hel del slitande var det i alla fall tillbaka hyfsat i sin ursprungliga raka form så det gick att montera på kölen där det hör hemma.

Nu sitter det där i alla fall, känns ju bra att ha riktigt rostfritt på ett så pass utsatt ställe!
Efter det att bilden togs fixade jag till stödet för kölen på båtkärran, gummiklossen till vänster stöttar nu upp i fören istället för de provisoriska träklossarna.